var uppe länge och pratade igår, om allt som hänt förut. Hur livet var, hur min högstadietid var. hur jag var den som inte passade in, men jag visste om att det var så jag var och jag var nöjd med det. Hur jag inte umgicks med folk i skolan, på fritiden. Hur det var du och jag då. Du var den jag spenderade mina dagar med. Du var min glädje i vardagen. Du räddade mig varje dag. Men du var den som behövde bli räddad. Jag förstod inte.

jag önskar jag kunde rädda dig, som du har räddat mig, så många gånger

Du försvann och jag blev kvar. Jag önskar jag var där att stoppa dig. Att jag var den som hjälpte dig förbi tankarna du hade, ta bort det onda i din kropp. Jag vill rädda dig. 
Om jag bara fick en dag till med dig. En dag att visa vilken person du var, den starkaste jag visste, min största förebild. En dag till att höra ditt skratt, höra dig ropa mitt namn.

Du har gjort mig till den jag är. Det som hänt har gjort mig stark. Lärt mig att stå på mina egna ben. Jag vill göra dig stolt över att jag är din lillasyster. För jag är stolt att du är min bror. 
Jag är evigt tacksam över hur mitt liv är just nu. Att jag har den familj jag har, den sambo jag har och hur våra liv kommer att förändra inom en kort framtid, en positiv förändring. Förevigt kommer du att vara min största förebild. Den som leder mig igenom livet.